torsdag 5 november 2009
Jag stannar hemma.
Tv:n gör mig hemmakär. För vem vill egentligen lämna sitt hem när världen verkar helt upp och ner? Jag kan inte tänka mig att åka till Gotland sommartid. Finlandsfärja går bort. Charter är galet. Ullared katastrof. I Stockholms skärgård kör alla båt på fyllan. På fest hemma hos någon kan man aldrig vara säker på att man inte befinner sig mitt i ett fuskbygge. Att någon har en massa oinredda ytor där mögel sprids och luften är förorenad. Eller så shoppar folk mer än de borde vilket gör mig, som festdeltagare, till en ekonomisk medbrottsling. Jag hälsar aldrig på grannarna för ger man dem fingret tar de hela armen och sen blir det tv av hela skiten. Jag kommer aldrig att våga föda barn och om jag skulle ha barn skulle jag aldrig skicka dem till skolan - för skolmaten verkar katastrofal. Unga mammor är imbecilla och Ensamma mammor är galna. Bönder är bara missanpassade. Och snart kommer min klass från högstadiet att återförenas.....Eller.
Det kan ju inte vara så här - att det här är verkligheten. Det måste ju bara vara på tv. Bara vara på tv (säger det om och om igen).. Om inte annat så tror jag att Göran Hägglund haft för mycket ledig tid. Han har helt enkelt tittat på Tv och baserar därigenom sina teorier på detta. Tv-verklighetens folk. Jag å andra sidan är för smart. För skulle jag tro att det här var sant skulle jag propagera för selektiv rösträtt.
Det är väl inte sant.............
* rädd *
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha, bra analys!
Skicka en kommentar