My teenage years were wasted all on me

Jazzfestivalen är över. Festvial två av två eller ett av två ( beroende på hur man betraktar arbetsåret) är till ända. Jag avrundar i alla fall med att lyssna på mig själv. Nästa helg är det jag som står på scen. Fy fan så najs. Finns ingenting jag längtar efter mer just nu. Vi agerar kvinnligt alibi på (mitt) hemmaplan. Säga vad man vill om det, jag tänker i alla fall peppa kassören på Statoil i Skellefteteå att komma. Han brukar liksom undra vart jag är på väg.