Det finns alldeles för lite Camera Obscura på Spotify. Jag var i stort behov av Tracyanne på jobbet idag. Råd, tips, tröst och pepp det är vad hon alltid levererar. Jag fick helt enkelt hålla tillgodo med My Maudlin Career och Biggest Bluest Hi-Fi. Det funkade. Även om jag mest peppade på Hands up Baby.
Jag vet att jag upprepar mig själv, men det är få röster jag finner sådan trygghet i som i Tracyannes. Kanske för att hon fanns där när det var som absolut jobbigast. Hon är som en nära vän liksom. En känsla mycket lik den jag har för Harriet Wheeler i The Sundays, men medan Tracyanne är en nära vän är nog Harriet snarare min inre röst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar