Med låtar som "Where´s Bill Grundy now" och "I know where Syd Barrett lives" kan det inte gå fel. Med dålig produktion, halvtaskig sång och enkla ackord når de förstås rätt in. I hjärtat. På min "att boka lista" har de alltid funnits med. Men, seriöst, jag kan inte ens sälja in Richard Hawley på mitt jobb så Dan Treacy går ju fetbort. Men inte för Trästock. Bra jobbat. Även om jag nu ställs inför samma evinnerliga problem - att se eller inte se. Att bocka av eller fortsätta lyssna. Det kan bli bra, det kan bli galet dåligt. Men jag litar på att bokarna letat sig igen otal liveklipp innan. För jag vågar inte. Jag åker nog bara dit. Så här lät det då, och så här lät det 2006.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar