My love, you're doing fine, you're on TV .

Jag tänker då verkligen inte berätta får någon vad jag lyssnar på just nu. Inte alls. Inte någon. Jag lyssnar som en besatt, samma låt om och om igen. Så som det alltid blir för mig. Men den här gången tänker jag alltså inte berätta det för någon.  Jag ska behålla dem för mig själv.  Jag vill inte höra låten på klubb och jag vill aldrig se dem live.  Jag ska behålla dem för mig själv. Det ska jag. Och när indie-bloggarna skriver om dem kan jag i vanlig ordning tänka, hah - jag var först. Det var jag. Först! Etta! 

Jag vann - ni förlorade.