Känner mig alltid fin och fri i min byxdress från Kompaniet. Lite som ett dagisbarn, men inte på det där halvsunkiga sättet som Ytligheter skriver om utan mera befriad från korslagda knän och resår som skär in. Skulle gärna rulla ner för en kulle eller dansa break dance (helst det där movet när man är en mask på speed - ni vet - electric worm kanske). Men det finns ett problem. Man ska aldrig, aldrig vänta för länge med besök på damrummet när man bär byxdress. Det är ett projekt. Det ska knäppas upp, överkroppen ska krånglas ut, överdelen och det tillhörande skärpet måste sedan försvaras från toalettgolvets eventuella bakterieflora. Ena handen håller fast överdelspaketet, den andra letar papper...jag säger det. Det är inte lätt. Det gäller alltså att planera för damrummet.
Annars, annars kan det bli dagisbarn - på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar