Hybris och Storhetsvansinne.

Dagens Nyheter ringde mig idag. I en sekund, eller rättare sagt i en halv minut var jag helt övertygad om att de ringde mig av en exklusiv anledning. Att de sökte just mig. Det var sättet han presenterade sig själv på, gravallvarligt och med en lätt ton av grävande journalistik.
- Hej, det är Dagens Nyheter.

Han lät som att han var den lyckliga som hade kammat hem scoopet i och med att jag svarade.
Det handlar om bandet, det handlar om bandet tänkte jag. Ska vi spela? Är det nåt jag missat? Åååå, spännande! (men håll dig lugn, sa jag till mig själv)
- Visst är det du som nyligen mummel mummel mummel promemoria? hörde jag den allvarsamme grävande journalisten fråga.
- Aha! tänkte jag, fortfarande i lala-land. Det har nåt med jobbet att göra. Men, förresten, vad har han fått tag i för hemligt PM!? Tankarna snurrade.

Jag måste ha låtit helt knäpp för sen förstod jag. Han ville bara få mig att återuppta min prenumeration.

Jag greppar efter halmstrån.