Känner mig inspirerad att försöka mig på en lista över de mest inflytelserika albumen/artisterna/låtarna i mitt liv sedan tonåren. Efter att (uteslutande) ha lyssnat på the Cure- Boy´s don´t cry sedan igår har jag kastats tillbaka till mitt tonårsrum. Jag känner dofter från 1994, jag går i högstadiekorridorer och tänker på hur otroligt många timmar som ägnades åt album efter album, artist efter artist. Jag förflyttas till gymnasiet och slutligen hamnar jag här. I Umeå. Dået var en fantastiskt narcissistisk tid där alla texter handlade om mig.
Nog om detta minnenas allé-dravel nu. En lista alltså, eller två eller tre. Jag försöker tajma dem lagom till min födelsedag om drygt en månad. En musikalisk exposé över hur det kommer sig att jag blev som jag är. Nu måste jag bara försöka rodda ihop festen. Då jävlar blir det murder on the dancefloor (and you better not kill the groove).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar