En helt vanlig dag på landsvägen missade den här järnplattan oss med några få sekunder, några få meter. Vi mötte en lastbil, av den skrotigare sorten. Den körde knappast enligt hastighetsbegränsningen, körde över ett gupp (något det finns mycket av längs Torndalen). *skrammel klirr krasch*.
Jag tänker på han som fick ett lastbilsdäck på sig i Skellefteå. Eller lastbilen som välte och dödade en kvinna i somras.
Vart vi var på väg? Hälsa på farmor och farfar på Karungi kyrkogård.
2 kommentarer:
Oj! när du skrev om det på fb föreställde jag mig typ en sjutummare till järnplatta, vilket hade varit nog så farligt! Jeeesus.
Ja det var faktiskt helt sjukt. Jag tror att vi båda var lite chockade. Efter det var jag rädd för varenda passerande lastbil resten av den cykelturen.
Skicka en kommentar