If loneliness was art

Hängde i replokalen ikväll. För en gångs skull mätta och belåtna till skillnad från de pliktskyldiga rep prick klockan sjutton-noll-noll som mest handlar om repetition av låtar. Det är skillnad på rep och rep (eller hur långt är ett snöre?) Kreativitet! Och en nylåt'n spelades in på mobiler. Jag har lyssnat flera gånger ikväll. Vid varje genomlyssning längtar jag mest efter slutet. När sista tonen klingar ut hörs ett unisont glädje-ja. Skratt fyllda av ryggdunk och kamratskap-rock.

Och så det här på det.
Allo, Darlin' – Dreaming