Snart kommer DeN kanske ända fram - ett inlägg i debatten om gnäll.

Jag överväger att bli en person som skriver arga lappar i tvättstugan. Det är ett officiellt erkännande - och helt sant. Mitt tålamod har prövats till sin gräns. Jag vill att Åkerman, som häromveckan tvättade på min tvättid ska få bära skämskepsen för sig själv samt för alla de som under mina år i studentghettot inte var läskunniga.

Inte bara låg Åkermans tvätt kvar i maskinen när klockan klingade "min tid" han hade även mage att hänga upp sin tvätt (som jag plockat ur maskinen och lagt i vagnen) i torkskåpet. Trots att han mycket enkelt, genom att slänga ett öga på maskinens digitala siffror, hade kunnat se att jag antagligen skulle behöva skåpet cirka 40 minuter senare. Jag fick alltså vidröra hans kalsonger fler än en gång. En gång är ingen gång, men två gånger är en gång för mycket. Så är det.

Att bli en person som skriver arga lappar i tvättstugan känns som ett naturligt steg efter att jag tvingats bli en person som fler än en gång ringer samma kundtjänstcenter och framför klagomål. Alltsedan jag flyttade har min söndagsprenumeration på stor nationell dagstidning inte sett hallgolvets blanka yta mer än en gång. Först var det något fel på min adressändring

- vi bjuder såklart på en vecka.

Sedan var det tydligen kommunikationsproblem med lokal distributör (!)

- vi bjuder såklart på en vecka.

Sedan hittade jag den i snön utanför porten

- Det är nog en ny person anställd hos den lokala distributören, vi bjuder såklart på en vecka.

Sedan hittade jag den innanför porten. Sedan uteblev den två veckor i rad.

- vi bjuder såklart på två veckor.

Senast hade den nått mitt våningsplan. Den låg på översta trappsteget. Om jag har tur ligger den utanför dörren nästa söndag.

För övrigt betyder min "Reklam Nej Tack" lapp INTE att det är ok att lägga reklamen utanför dörren heller. Mån om att göra rätt har jag flertalet dagar tagit in reklamen till mitt hem och lagt den i min återvinning. Allt för att inte mina grannar ska undra vem fan den nya personen som samlar återvinning utanför ytterdörren egentligen är. För det är inte rätt! Och vem vet, en dag ligger det kanske en arg lapp på mitt hallgolv.

Då dör jag av skam.